Sveriges rollSveriges roll
Individen och samhälletIndividen och samhället
Vad är klimathotet?
Klimat är detsamma som väder över längre tid. Det kan låta som en alltför enkel förklaring, men ordets innebörd är inte mer komplicerad än så: klimatet i ett land är helt avgörande för vilket väder du kommer få om du åker dit. Hot orsakade av förändrat väder (på sikt förändrat klimat) kallas för klimathot och alla klimathot på planeten jorden tillsammans utgör klimathotet.
Människan har och kan förändra vädret/klimatet på flera olika sätt. Några relevanta exempel är surt regn som orsakas av orenat svavel från framför allt fossila bränslen. Ett annat exempel är freoner (kolväten där väteatomer ersätts av klor och/eller fluoratomer) som bryter ner ozon i atmosfären. Då ozon reflekterar bort (större delen av) solens mer koncentrerade energi, blev resultatet en högre andel skadlig strålning från solen. Men den förmodligen största och överlägset mest diskuterade påverkan människan haft på vädret/klimatet, är genom att höja jordens medeltemperatur.
Hur går då uppvärmningen till? Jo, solen producerar som sagt strålning, som innehåller mycket energi på grund av solens höga temperatur. Den energi som träffar jorden måste åka tillbaka ut i rymden, därför att annars skulle temperaturen på jorden konstant förändras och det är också så fysik och energi fungerar. Eftersom jordens temperatur är betydligt lägre än solens blir den energi som jorden skickar ut mindre koncentrerad och mer utspridd. Man talar om att solens högre energi har en kortare våglängd än jordens lägre energi.
Nyckeln här är att förstå att solens energi in till jorden är annorlunda än jordens energi ut mot rymden. I jordens atmosfär finns det nämligen molekyler som kan ta upp energi från vissa våglängder men inte andra. De molekyler som kan ta upp energi från jordens våglängder har samlingsnamnet växthusgaser (då de håller kvar jordens energi på samma sätt som ett växthus). Växthusgaser som tar upp mer av jordens energi än vad de reflekterar bort har en uppvärmande effekt på planeten. När man ökar mängden av dessa växthusgaser ökar man således jordens energimängd och temperatur.
Den växthusgas som människan släppt ut i störst mängder är koldioxid. Den står för 76% av samtliga utsläpp mätt i effekt på den globala uppvärmningen/100 år. Koldioxid bildas vid all form av förbränning av kol (när kolet interagerar med syret i luften) och kan brytas ner av växter i en process benämnd fotosyntesen.
Ökningen av koldioxidhalten i luften har skett på framför allt två olika sätt. Det ena är genom att förbränna kol som en gång var del i en naturlig interaktionen mellan djur och växter, men numera ligger lagrad i mark och berggrund. Det andra är att förstöra växter som kan utföra fotosyntesen och bryta ner koldioxid. Det kan ske både direkt genom exempelvis skövling av regnskog och indirekt genom alger som dör av temperaturökningar och torrare träd som lättare brinner ner.
Klimatfrågan internationellt
Politiska frågor relaterade till att bekämpa den globala uppvärmningen kallas för klimatfrågor. Fördjupningar till varför klimatfrågor och klimatpolitik behövs är samlade under nästa rubrik; men i korthet kan man säga att effekterna av misslyckad klimatpolitik är stora, samt att det finns naturliga kedjereaktioner som gör att en mindre ökning av våra utsläpp kommer leda till en större ökning av jordens temperatur.
Det finns en stor vilja till samarbete från de flesta av världens ledare för att lösa klimathotet. Två saker har dock gjort det svårt för länder att komma överens. Det ena är att den globala uppvärmningen inte specifikt drabbar de länder som är ansvariga för utsläppen. Det finns snarare en närmast motsatt korrelation då länder med höga utsläpp/capita tenderar att ha goda ekonomiska resurser, vilket gör att de bättre kan hantera de klimathot som drabbar just dem.
Den andra anledningen är att det alltid kommer att vara lättare att låta någon annan ta ansvar än att själv ställa om. För rika industriländer är det lätt att tala om att enorma industrialiserande länder som Kina och Indien ökar sina utsläpp, samtidigt som de själva marginellt minskar sina egna. Länderna kan i sin tur kontra med att en stor del av de utsläppen orsakas av produktionen av västvärldens produkter. Ett vanligt uttryck från fattiga till medelinkomstländer är att de rika länderna har en klimatskuld mot länder som de själva, då det var användandet av fossila bränslen och utsläppen av koldioxid som gjorde dem så rika från första början.
Den enda globala klimatöverenskommelsen de senaste åren är Parisavtalet 2015 och det avtalets utformning säger rätt mycket om svårigheten att komma överens. Avtalet går ut på att alla länder ska sätta upp egna klimatmål för att globalt nå en uppvärmning på en bra bit under två grader (i nuläget är det drygt en grad), helst under 1,5 grad. Avtalet är tekniskt sätt bindande men det finns inga påföljder som kan tilldelas om målsättningarna inte hålls. I ett nötskal är det ett avtal som tvingar länder att tänka igenom sin politik men inte att de ska genomföra den.
Det ska dock nämnas att det finns historiska klimatsamarbeten som är betydligt mer inspirerande än Parisavtalet. Kyotoprotokollet 1987 tog exempelvis upp frågan om att mängden ozon minskat i atmosfären och länderna kom faktiskt överens om att förbjuda användandet av freoner och andra ämnen som bryter ner ozon. Överenskommelsen lyckades och ozonlagret har idag till stor del återhämtat sig.
Konsekvenserna av den globala uppvärmningen
Det klimathot som har störst effekt på flest människors liv är en förändrad fördelning av vattnet på jordklotet. Det finns forskning som visar på att med en temperaturökning på ytterligare tre grader kommer närmare 20% av jordens yta att vara obebolig (idag är den knappa 1%) på grund av torka/värme. I kalla områden smälter fryst vatten i form av is. Den delen av is som ligger på land rinner ner i havet vilket gör att vattennivån stiger och strandlinjen höjs. Delar av landytan som inte befinner sig tillräckligt högt kommer att svämma över av vatten från havet, vilket är extra dåliga nyheter då många av världens största städer ligger just vid kusten.
Bland de mer extrema effekterna av den globala uppvärmningens finns naturkatastrofer som kommer att bli både vanligare och kraftigare. Enkelt förklarat innebär mer värme att det finns mer energi i luften och med mer energi uppstår naturliga krafter som resulterar i väderfenomen såsom orkaner, tornador, skogsbränder och tsunamier.
Den globala uppvärmningen specifikt förvärras också av det faktum att varmare klimat leder till effekter som i sin tur ökar eller riskerar att öka temperaturen ännu mer. Ett ganska känt exempel är att ökade temperaturer frigör metan på den sibiriska tundran som är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Att mer vegetation dör av den höga värmen är ett annat känt exempel.
Mindre välkänt är att vatten i dess olika former spelar en avgörande och påskyndande roll för händelseförloppet. Vattenånga är en växthusgas som är ungefär fem gånger mer potent än koldioxid och den binds i högre grad i luften vid varmare temperaturen. Snö och is (samt moln) har åt andra hållet en reflekterande effekt på solens strålning, vilket gör att när is smälter kommer mer energi att tas upp av jordens yta. Smältningen av isen sker också snabbare när ytan (i synnerhet vattnet) där isen värms upp.
Sverige som klimatland
Sverige har mycket goda möjligheter till att bli klimatmodell för andra länder. Vi ligger redan bland de lägsta i utsläpp/capita i västvärlden och en bit under genomsnittet för hela planeten. Vi har goda naturliga resurser, högteknologisk kompetens och bland de mest strikta miljörestriktionerna i världen. Inte minst så har Sverige en mycket miljömedveten befolkning som bryr sig om klimatet och är generellt positivt inställd till klimatsmarta alternativ.
Symbolpolitik är en vanlig politisk term som beskriver dyra insatser som gör liten till ingen skillnad för klimatet. Insatser som sker inom Sveriges gränser blir gärna symbolpolitiska därför att det är dyrare att göra utsläppsminskningar här och skillnaderna de gör globalt blir minimala, då Sverige är ett så litet land. Därmed hamnar Sverige i ett svårt dilemma. Vi kan göra betydligt mer för att minska utsläppen genom att göra insatser i andra länder och använda vår högteknologiska kompetens för att utveckla teknik, men vi symboliserar mer genom att minska våra utsläpp inom rikets gränser.
Balansgången är mycket svår. Alltför stora uppoffringar är inte bra, för det är inte en känsla av uppoffring vi vill sända ut till andra länder. Samtidigt går det inte att förneka det egoistiska och otillräckliga i inställningen att endast göra det som är ekonomiskt gynnsamt.
Partiernas ståndpunkt i miljöfrågan
Den gamla alliansen och Sverigedemokraterna har en tydlig riktning på sin klimatpolitik. De vill bedriva en så kostnadseffektiv politik som möjligt, som sänker utsläppen där det kostar minst och främjar utvecklandet av ny teknik och företagande. Den linjen drivs starkast av Nya Moderaterna som satsar mest pengar på internationella initiativ medans Centerpartiet vill sänka utsläppen både i Sverige och internationellt på ett kostnadseffektivt sätt.
Kristdemokraterna är det parti som tydligast inkluderar andra klimathot än den globala uppvärmningen (t.ex. övergödning och fiske) i sin miljöpolitik. Liberalernas utgångspunkt är att jobba genom EU och de tycker också att det är viktigt att behålla kärnkraften i övergångsprocessen från fossila bränslen. Allra starkast kämpar dock Sverigedemokraterna som vill att Sverige ska satsa på att utveckla modern kärnkraft.
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och till viss del Socialdemokraterna är de partier som spenderar mest pengar på att Sverige som nation ska minska sina utsläpp, vilket även gör dem till partierna som satsar mest pengar på klimatet totalt. De internationella satsningarna är alla tre partierna för, däremot är det (utifrån partiernas hemsida) något oklart om Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att Sverige ska ligga i framkant med att utveckla grön teknik, eller om det viktigaste är att vi använder oss av tekniken.
Politiska och individuella insatser
Så länge handlingar för miljön ses som osjälviska kommer klimathotet inte gå att stoppa. Det mesta man kan kräva är att individer har miljön i åtanke när de fattar genomtänkta medvetna beslut. Resten måste komma naturligt av att de miljövänliga alternativen är bland de bästa, billigaste och mest lättillgängliga på marknaden. De får inte kräva några större uppoffringar av konsumenternas vanliga liv.
För att förenkla möjligheten till ett hållbart liv behöver framförallt två olika saker ske. Det behöver finnas billiga alternativ till den vardagsteknik som idag använder sig av fossila bränslen (t.ex. bilar) och det behöver finnas ett överflöd av elektricitet eller framtida alternativ till elektricitet från förnybara källor. De två är ganska tydligt kopplade till varandra: det räcker inte att saker drivs av el, utan den elen måste också vara producerad på ett hållbart sätt.
Mindre uppoffringar från individen inom vissa områden är dock underlättande faktorer. Återvinning och second hand är sådana områden: det blir lättare för samhället om redan färdigställt material används flera gånger istället för att processen ska behöva börja om på nytt. Ett annat exempel är veganism. Det fungerar eftersom djur befinner sig högre upp i näringskedjan än växter och förlorar mer energi i produktionsprocessen, vilket för det mesta resulterar i mer växthusgaser. I båda dessa exempel kan samhället vara med och hjälpa dess individer. Ett exempel när det gäller återvinning är Sveriges pantsystem. En möjlig hjälp för att äta klimatsmart kan vara att erbjuda information om klimatutsläpp för olika varor och märken.
Fossila bränslen vs. Förnybar energi
Fossila bränslen är ett samlingsnamn för fossilt lagrade organiska material som kan användas för att få energi. För att få ut energin måste fossila bränslen eldas upp och vid den förbränningen interagerar kolet med syret i luften och bildar koldioxid.
Förnybar energi refererar till energikällor som inte kommer ta slut inom en relevant framtid. I praktiken innebär det teknik som inte släpper ut några utsläpp vid produktion. Några traditionella exempel är vindkraft, vattenkraft och solceller. Nya tekniker utvecklas regelbundet och idag kan man även hitta bland annat vågkraft och termisk solkraft som använder speglar för att koncentrera solens värme. Ett annat utvecklingsområde är att effektivisera lagringen och överföringen av energi där mycket går till spillo.
Ungefär mitt emellan förnybar energi och fossila bränslen finns kärnkraft. Kärnkraft är inte förnybart då det drivs av radioaktiva ämnen som förbränns vid produktion, men de ämnena kommer att räcka betydligt längre än kol och olja. Det större problemet med kärnkraft är dess radioaktiva avfall, vars strålning kan sönderdela molekyler och orsaka cancer. Även kärnkraft utvecklas dock och moderna kärnkraftverk är både bättre på att ta vara på energin och på att minimera avfall. Generellt kan man säga att man bör vara positiv till kärnkraft i de fall där alternativet kräver tillfällig användning av fossila bränslen.
Du är välkommen att kontakta oss i forumet nedan om du har några frågor.