Kategori: Den internationella klimatfrågan

Det klimathot som har störst effekt på flest människors liv är en förändrad fördelning av vattnet på jordklotet. Det finns forskning som visar på att med en temperaturökning på ytterligare tre grader kommer närmare 20% av jordens yta att vara obebolig (idag är den knappa 1%) på grund av torka/värme. I kalla områden smälter fryst vatten i form av is. Den delen av is som ligger på land rinner ner i havet vilket gör att vattennivån stiger och strandlinjen höjs. Delar av landytan som inte befinner sig tillräckligt högt kommer att svämma över av vatten från havet, vilket är extra dåliga nyheter då många av världens största städer ligger just vid kusten.

Bland de mer extrema effekterna av den globala uppvärmningens finns naturkatastrofer som kommer att bli både vanligare och kraftigare. Enkelt förklarat innebär mer värme att det finns mer energi i luften och med mer energi uppstår naturliga krafter som resulterar i väderfenomen såsom orkaner, tornador, skogsbränder och tsunamier.

Den globala uppvärmningen specifikt förvärras också av det faktum att varmare klimat leder till effekter som i sin tur ökar eller riskerar att öka temperaturen ännu mer. Ett ganska känt exempel är att ökade temperaturer frigör metan på den sibiriska tundran som är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Att mer vegetation dör av den höga värmen är ett annat känt exempel.

Mindre välkänt är att vatten i dess olika former spelar en avgörande och påskyndande roll för händelseförloppet. Vattenånga är en växthusgas som är ungefär fem gånger mer potent än koldioxid och den binds i högre grad i luften vid varmare temperaturen. Snö och is (samt moln) har åt andra hållet en reflekterande effekt på solens strålning, vilket gör att när is smälter kommer mer energi att tas upp av jordens yta. Smältningen av isen sker också snabbare när ytan (i synnerhet vattnet) där isen värms upp.

Sverige har mycket goda möjligheter till att bli klimatmodell för andra länder. Vi ligger redan bland de lägsta i utsläpp/capita i västvärlden och en bit under genomsnittet för hela planeten. Vi har goda naturliga resurser, högteknologisk kompetens och bland de mest strikta miljörestriktionerna i världen. Inte minst så har Sverige en mycket miljömedveten befolkning som bryr sig om klimatet och är generellt positivt inställd till klimatsmarta alternativ.

Symbolpolitik är en vanlig politisk term som beskriver dyra insatser som gör liten till ingen skillnad för klimatet. Insatser som sker inom Sveriges gränser blir gärna symbolpolitiska därför att det är dyrare att göra utsläppsminskningar här och skillnaderna de gör globalt blir minimala, då Sverige är ett så litet land. Därmed hamnar Sverige i ett svårt dilemma. Vi kan göra betydligt mer för att minska utsläppen genom att göra insatser i andra länder och använda vår högteknologiska kompetens för att utveckla teknik, men vi symboliserar mer genom att minska våra utsläpp inom rikets gränser.

Balansgången är mycket svår. Alltför stora uppoffringar är inte bra, för det är inte en känsla av uppoffring vi vill sända ut till andra länder. Samtidigt går det inte att förneka det egoistiska och otillräckliga i inställningen att endast göra det som är ekonomiskt gynnsamt.

Den gamla alliansen och Sverigedemokraterna har en tydlig riktning på sin klimatpolitik. De vill bedriva en så kostnadseffektiv politik som möjligt, som sänker utsläppen där det kostar minst och främjar utvecklandet av ny teknik och företagande. Den linjen drivs starkast av Nya Moderaterna som satsar mest pengar på internationella initiativ medans Centerpartiet vill sänka utsläppen både i Sverige och internationellt på ett kostnadseffektivt sätt.

Kristdemokraterna är det parti som tydligast inkluderar andra klimathot än den globala uppvärmningen (t.ex. övergödning och fiske) i sin miljöpolitik. Liberalernas utgångspunkt är att jobba genom EU och de tycker också att det är viktigt att behålla kärnkraften i övergångsprocessen från fossila bränslen. Allra starkast kämpar dock Sverigedemokraterna som vill att Sverige ska satsa på att utveckla modern kärnkraft.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och till viss del Socialdemokraterna är de partier som spenderar mest pengar på att Sverige som nation ska minska sina utsläpp, vilket även gör dem till partierna som satsar mest pengar på klimatet totalt. De internationella satsningarna är alla tre partierna för, däremot är det (utifrån partiernas hemsida) något oklart om Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att Sverige ska ligga i framkant med att utveckla grön teknik, eller om det viktigaste är att vi använder oss av tekniken.